Rom 2005
- den eviga staden -

Roms vackraste barockpiazza följer formen av Dominitianus stadion, som en gång stod på denna plats. Man kan även se några av dess valvbågar under kyrkan Sant'Agnese in Agone. Agone var de atletiska tävlingar som från det första århundradet e. Kr. hölls i stadion, vilken inrymde 33 000 personer. Ordet Navona tros vara en förvanskning av in agone. Piazzans unika utseende och atmosfär skapades på 1600-talet.

Piazza Navona

Fontana dei Quattro Fiumi

Den magnifika fontänen Fontana dei Quattro Fiumi i Piazza Navonas mitt avtäcktes år 1651. Bernini ritade fontänen, som betalades med impopulära skatter på bröd och andra basvaror. De stora floder man kände till på den tiden - Ganges, Donau, Nilen och Rio de la Plata - representeras av fyra jättar. Nilens täckta huvud (jätten med ryggen emot, på fotot) symboliserar flodens okända krafter, men det sägs också vara en symbol för Berninis ogillande av den närbelägna kyrkan Sant'Agnese in Agone, som ritades av hans konkurrent Borromini.

Hästdroska

Hästdroskor såg man vid de större sevärdheterna i Rom. Detta foto tog jag på Piazza Navona. Dessa tappra hästar, som på hårda gator och i gassande sol drog omkring på turisterna. Mitt hjärta blödde för vissa av dem.

I ett gathörn i närheten av Campo De' Fiori fanns vid veckosluten en frivillig djurrättsorganisation posterad med små hundvalpar och kattungar för 'adoption'. Upptäckte att jag inte hade tagit några foton alls på dessa små liv. Troligtvis beroende på att mina tankar var helt fokuserade vid hur framtiden skulle te sig för dessa stackars oönskade levande varelser. Hade jag kunnat, så hade jag utan att tveka adopterat en av hundvalparna - en vit raggig liten krabat av synnerligen dunkel härkomst.

Udda turistattraktion

På Piazza Navona satt denna unga tjej med sina vingklippta undulater. Vad som egentligen förväntades av dem, framgick inte, men turisterna bjöds att få hålla dem på sina fingrar och 'prata' lite med dem, vilket ofta resulterade i en liten slant på det provisoriska 'bordet'. Uppfinningsrikedomen är det inget fel på i Italien när det rör sig om att tjäna pengar.

Gatubilder från Rom

Så här kan en typisk smågata i Rom se ut. Smala gator, långa rader med Vespor och tvättsträck mellan husen. Trottoarer finns visserligen lite här och var, men används i så fall för parkering av bilarna. Det gäller att snirkla sig fram mellan bilar, Vespor och trafik när man tar sig fram. Utställda blomkrukor fungerar dels som prydnad och dels som skydd mot alltför närgången trafik.

Så här kan ett typiskt flerfamiljshus se ut längs de större gatorna i Rom. Värme och ventilation får hyresgästerna i många fall ordna själva. Italienarna klär sig hellre 'till tänderna' inomhus än slösar för mycket pengar på värme i bostaden.

Fönstren på fotot ovan är ditmålade på 'skyddstyget' vid renovering av husfasader på de större gatorna i Rom. Det ser onekligen mycket trevligare ut än de löst hängande skynkena som man brukar se blåsa omkring husfasaderna i Sverige.

Fontana di Trevi

Fontana di Trevi är en av Roms mest berömda fontäner. Det är en mostra, en monumental fontän som uppfördes för att markera slutet på en akvedukt - i detta fall Acqua Vergine, som byggdes av Marcus Agrippa år 19 f. Kr. Fontana di Trevi fullbordades dock först år 1762.
Alla känner väl till filmen La dolce vita (1960) där Anita Ekberg badar i fontänen? Numera är det strängt förbjudet att bada i Roms fontäner.

Figurerna i mitten är Neptunus, som flankeras av två tritoner. Den ena kämpar för att bemästra en mycket ostyrig 'sjöhäst', medan den andra leder ett betydligt beskedligare djur. Dessa representerar havets två ansikt-en.

En slant i fontänen

Benjamin ville försäkra sig om att återvända till Rom och Fontana Di Trevi. Det gäller att 'ladda kastarmen' så att myntet hamnar så långt ut i fontänen som möjligt. I det klara vattnet såg man tusentals mynt ligga och skimra i strålkastarljuset runt fontänen, som kantades av horder av turister och romare fastän timmen var lite sen.

Colonna di Marco Aurelio

Marcus Aurelius-kolonnen är belägen på Piazza Colonna och är en imitation av Trajanus-kolonnen. Kolonnen, som gett piazzan sitt namn, är 39 m hög och var ursprungligen en del av ett gravmonument över den romerske kejsaren Marcus Aurelius, rest 180 e. Kr. Den smyckas av en relief som löper runt kolonnskaftet och skildrar striderna mot de folkstammar norr om Donau, som på kejsarens tid hotade imperiet.

På grund av markhöjningen har en del av basen hamnat under jorden och en ny bas gjordes 1587, samtidigt som påven Sixtus V lät placera en staty av aposteln Paulus på toppen, blickande i riktning mot Peterskyrkan.

Som synes är denna bild tagen på kvällen.
Nedan ses kolonnen i sina detaljer.

1-2-3-4-5-6-7-8-9

 

Home